Nu hör ni gott folk kommer de att bli rätt tyst här ett tag. närmare bestämt i tre dagar. För jag kommer att åka till Åbo. Till Åbo för att träffa en massa härliga vänner! 

Och datan kommer att stanna hemma. Överlever ni?

ha de gott så hörs vi på onsdagen! Ja skall ha super kul så ha de ni med! :)

Tänk om jag nu bara skulle ta o sätta ner mig o skriva di där uppgifterna? Jag menar hur hiskeligt svårt kan det egentligen va???


Grymt svårt!

Skall börja söka mig mot tåget så småningom.

Det där med datamusar

Det här med datamusar tycker Fred är rätt intressant. Trycker man med nosen på dem har de ljud. Oerhört skoj så man trycker många gånger. Att man råddar till det i mattes dator gör ingenting. Hon kan ju reda upp de sen.
Okej erkänner att de e lite mitt fel med, jag behöver inte sitta i sängen!

Och känslan då man inser att de inte är någon idé att läsa mera. Man är för upp i varv, stressad irriterad, förbanad och sur för att koncentrera kalla de vad ni vill. Resultatet e att man somnar vaknar o inser att skit ja lär mig inget efter halv tio mera ( då man vaknar) så lika bra att skita i de. Skall i alla fall traska iväg o se hur tenten ser ut o läsa så in förbanat till nästa gång. Kanske lyckas jag till o med få någonting gjort på tåget i morgon.
För då bär det hemåt o som jag längtar skall bli hur skönt som helst.

För er som undrar

Och för er som undrar vad jag ägnat de senaste timmarna åt är svaret pluggat tyska oregelbundna verb, skrattat  åt pojkvännens senaste inköp och sett på en Fred överlycklig för sitt nya kramdjur! :) En Ekorre.

Skolmat

Var och äta i skolan idag, inget fel i det men varför kan man inte erbjuda laktosfattig mos? Eller någo annat typ kokta potatisar? För de  blir tja mindre intressant att äta korvsås o enbart sallad.
Det kan ju inte vara en kostnadsfråga?
Potatisen kostar 59 cent kilo!

Skall på Valollis ikväll o se vad årets kårkandidater har att säga.Kan bli intressant.

Rättelse

Åttiotalisten har bett om en rättelse den hade levt hela sju månader under åttiotalet vilket ändrar extremt mycket! Suck.

haha de håller på o gräver upp vägen utan för mig. Detta resulterar i en massa frustrerade bilister som inte vet vart de skall och stockning i trafikljusen. Och kön sträcker sig långt. Kan inte låta bli att tycka d e lite roligt. Uch jag e nog en hemsk människa egentligen!

Har varit en sådan där typiskt vanlig grå dag idag! Fick mitt ben kollat, gått på föreläsningar och lite på stan.
Men det bästa var nog att komma hem, få lägga sig på sägen o mysa med Fred en stund.
Höll på att somna seriöst idag på en av föreläsningarna. Fattar inte vart energin har tagit vägen.
Tyder på någon form av vintertrötthet. Men jag brukar ju inte lida av sånt eller?

Läste runt på bloggen min ( säger det någonting om mitt liv?) För att komma till saken, konstaterade att det första gången hade kommit snö i oktober närmare bestämt den 12 i fjol. Undrar hur länge de tar innan vi har snön här igen? ( Int för att jag saknar den men är roligt att spekulera.)

Slökorv till hund

Bland täcken och kuddar hittade jag denna filur.

Mitt besök har åkt för denna gång. :(
Mycket skratt har det blivit o en del galna idéer. Vi avslutade iaf helgen med en rejäl tortillalunch. Ett av ett perfekt veckoslut. Nu borde jag ta tag i en del skolgrejer men orken lysser med sin frånvaro. (lite som alltid då vill säga) 

Efter loppisrunda och Tropiclandia börjar det här gänget vara lite trött.
Men lite chips och Crash skall vi ännu orka med! :)

Aktiv fredag

Så här aktiva e vi här idag! :) Crash och godis en perfekt lösning för en fredag som denna! Nu borde vi bara orka fixa ihop mat numer två. Frågan är bara ifall d e någon som är hungrig?

Med en livsglöd som gör en avundsjuk

Jag glömde ja lovade ju berätta om boken jag läste ur här om dagen. Ett enda steg heter den o är skriven av Heather Mills McCartney. Den faller väl egentligen under kategorin biografier eller något. Handlar om en stark kvinna. En kvinna som trots sin svåra barndom kommer långt här i livet. För att hon tror på sig själv! Men oxå för att hon har fantastiska vänner som hjälper henne på vägen.
Början av boken är bäst. Man får en känsla av att man verkligen följer med kvinnan i hennes liv o man ser bilderna framför sig. Trots det tror jag att man aldrig kan förstå hennes situation fullt ut fören man själv upplevt det. Hoppas innerlige att jag inte behöver ta del av de erfarenheterna.  Kanske jag kan bli en bra människa trots det.
I slutet av boken händer någonting. Det är lite som om krafterna tar slut för plötsligt känns boken mer som en marknadsföring för hennes välgörenhetsorganisation än verklighet. Vilket är en enorm besvikelse! Samtidigt måste man fortsätta läsa för man vet ju aldrig det kan bli bättre. Under kan ske. Men sidorna fortsätter kännas som marknadsföring, vissa stycken ger en en inblick hur det var tidigare och man saknar det. Skulle man ha orkat hela vägen skulle detta ha varit en fantastisk bok.
Trots detta kan jag inte låta bli att rekommendera boken. För man inspireras och fascineras.

Råkade försäga mig till Fred att snart kommer Dessi o Daniel. Sprang mot dörren o skällde.
Nu går han här fram och tillbaka som en osalig ande. Kommer att bli en lång väntan har jag påkän.

Väntar besök alltid lika roligt! Mina besökare borde så småningom sätta sig på ett tåg upp till Vasa. Få se nu vad allt för skoj vi hittar på. Har lovat att vi skall gå på loppis iaf så får nu se sen vad jag kommer hem med denna gång!

Blir att panikstäda lägenheten nu med andra ord. Det vill säga gömma in allt i skåpen så man får en härlig villervalla. Nä borde väl nog göra det lite mer seriöst har jag på känn.