En tisdagskväll i november bestämde de sig för att börja snöa på allvar i Vasa. Snö har vi fått från förut men detta var första gången den verkligen gick att gå o sticka in skorna i den på ett så där härligt vis ni vet. Hur man än försöker förklara så blir man nog lite glad längts in i hjärta när snön faller.För då blir det äntligen lite ljusare där ute o livet känns plötsligt int så grått och trist mera. Int för att ja tycker att ja har ett grått o trist liv men ändå! :) Så vi sprang ut med Fred. Vilket också förklarar kvaliteten på dessa bilder! Det e int de lättaste att ta kort när man har en hund som hoppar omkring som en yrboll o e överlycklig!
2 kommentarer:
jag sir de han värkar vara glad bär ute i snön :) :)
jepp han var jätteglad! O han e lika lycklig varje gång vi går ut o kan ser att snön e kvar! :)
Skicka en kommentar