Dåligt byte

Jag gillar i allmänhet att åka tåg. Känslan av att vara påväg och känslan av att landskap efter landskap bara susar förbi. Det blir ögonblicksbilder över ett Finland. 

Men idag, idag när jag satte mig på tåget hade ja int alls den känslan. Det kändes jobbigt och tungt. Fem och en halvtimme, inspärrad i ett tåg. Jag visste att ja omöjligt kunde sova bort den tiden. Jag måste sitta där stirra ut genom fönstret och se landskapet och naturen ändras efterhand som kilometrarna gick och tåget kom allt längre norrut. 

Det värsta var att jag lämnade ett soligt söder men kom till ett grått och blåsigt Vasa. Snacka om dåligt byte lixom. 

Men nu är jag hemma. Hemma i soffan med en kopp te och Fred snarkande bredvid. Livet känns inte så grått. Det är trots allt skönt att vara hemma i sin egen soffa med sina egna saker och rå om sig själv. Misstro mig ingen nog jag älskar att hälsa på hos mamma och pappa med! Av att komma hem och inse att allt e som det alltid ha varit lixom. Men känslan då du öppnar dörren till dig själv kliver över tröskeln och vet att du enbart behöver ta hänsyn till dig själv är inte så tokig heller. :)