Hemlängtan har slagit rot i mig lite nu igen. Jag har de helt super bra här i Vasa det e int de det e frågan men ibland smyger känslan sig på och plötsligt känns de som att man befinner sig totalt i andra ändan av världen än familjen.
De där 500 km blir till ett enormt avstånd.Känslan av att de e miljoner dagar sen man senast pratats vid, kramat om alla och utbytt de senaste skvallret.
Men de e väl lite så livet är, man kan inte få alla saker samtidigt men ibland önskar ja att de var lite närmare varandra i alla fall. Puss på er alla!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar