Jag vet int riktigt hur det komme sig men Fred har kommit in i någon ny dygnsrytms fundering. Härmed väcker han mig första gången kl 7 och tycker de e en bra idé för matte att stiga upp med. Brukar dock få honom lurad att gnaga ben en stund ( vilket är resultatet av att ja numera sover med ett ben under dynan för att kunna lägga fram det så snabbt som möjligt) För hur ivrig jag än är så känns sju lite väl pensionärit att stiga upp.
I bästa fall får ja honom lurad att gnaga ben i en timme. Men sen, sen e de tvär stop. Då skall matte upp. Detta resulterar i en Fred som sitter på golvet över o gnäller en stund, varefter han hoppar upp i sängen och läger sig raklåg över mig och försöker få bort mina örhängen. ( Resultatet av att jag nuförtiden sällan sover med örhängen) Hjälper inte det kan man ju alltid börja tömma nattduksbordet på dess saker.
Saknar våra sovmornar, eller till nio tycker ja att ja borde ha rätt att sova någon morgon i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar