En dag i Oslo

Startade 6.44 hemifrån tog tåget från Tönsberg 7.59 på fredagen i riktning mot Oslo. Vi besökte Operahuset. Det spännande med den var att de e byggs så sent som 2008. Våra norksa guider var lite skeptiska till vad folk gjorde innan operahuset. Menade att det inte fanns speciellt mycket mera att se i Oslo...

Vi kollade in utsikten och de fina stolparna. De är meningen att det skall bli ett konstverk av dem men man hade inte mera pengar att få de klara så nu står de bara där. 

Taket på operahuset var sjukt snett och brant (design ja vet) och Björn måste kolla hur snabbt man kunde glida ner från det.

Vi var på babyopera Korall koral. Barnen var i åldern 0-3. Så trängde vi oss alla ihop in under en snäcka och lyssnade mest på en massa olika ljud som kunde hänföra sig till havet. Riktigt intressant. Jag är dock inte helt säker på att detta är den riktigt rätta bilden av en opera. Tror jag borde gå och se en för vuxna också innan jag med säkerhet kan säga att opera är min grej eller inte.

Efter det var jag i akut behov av mat. Det visade sig att det inte är det lättaste att få tag på varm lunch i det här landet.Man äter helt enkelt bara smörgåsar eller bullar till lunch. Min stackars mage tycker ju inte det är riktigt okej. T.G.I Friday hade i alla fall hamburgare och jag vet seriöst inte när jag ätit en så god hamburgare senast. Kan starkt rekommendera den Jack Daniels inspirerade hamburgaren, 

Vi hittade Oslo tigern. Varför man har just en tiger placerad på järnvägstorget i Oslo har jag ingen aning om. 

Efter det tog vi tunnelbanan till Munch museet. Munch är en av Norges största konstnärer genom tiderna vars tavlor kan uppgå till miljonbelopp. Jag vet dock inte riktigt hur jag skall beskriva utställningen är allt för omedveten om konst för att kunna uttala mig om den saken. Men en del tavlor var riktigt bra och berörande andra stod man bara och såg på och funderade vad är egentligen kriterierna för att man skall bli känd? Tror man skulle ha fått ut mera av den ifall man skulle haft en guide. 

Efter det hade fick vi egentligen fritid och möjlighet att göra vad vi ville. Björn och Jag traskade iväg till Naturhistoriska museet men de visade sig att det stänger inom en halv timme så killen i luckan rekommenderade att vi skulle komma tillbaka en annan dag.

Lite småsnopna tog vi metron till Nationalteatern istället kollade in byggnaden och fortsatte till turistinformationen. Det visade sig att allt som har med muser och kultur att göra stänger typ 16.00 i den här staden.

Så vi kollade in rådhusets fasad bara också tillsammans med en bunt andra turister.

Och så gjorde vi det klassiska och besökte slottet. 

Utsikten därifrån var inte så dum den heller. 

Det var slutet på den kulturella delen av min Oslovistelse för denna gång. Efter det strövade vi omkring en stund på gatorna, kollade in en och annan butik (ganska stolt över mig själv är jag dock för kom endast hem med en bok!) och njöt av livet. Fören det var dags att hoppa på tåget tillbaka till Tönsberg.

I tråd med tiden

Konstmuseet här i Vestfold har för tillfället en utställning med som går under namnen I tråd med tiden. Huvudmålet skall vara att varje konstnär har gjort någonting av tråd med i sin skapelse. Huvudmålet varför vi var där hänger samman med att de har en väldigt fin verkstad för barn i alla åldrar i sin källare. Där barnen ges möjlighet att uttrycka sina intryck från de olika utställningarna. 

Vi talade om valfångstens stora betydelse i Vestfold. Om hur mycket av samhället här kretsade kring det för drygt hundra år sedan och att förhållande till havet inte alltid är det lättaste. Havet ger, men det tar också. Björn Åsen står för detta verk.

 

Efter det talade vi om vad som kan ses som konst och vad som inte får ses som konst och varför en del konst inte anses vara lika mycket värd som annan konst. Som varför detta djur inte ses som lika värdefullt som en staty av marmor?

vi funderade över hur man skall föra fram vad bilden föreställer till baren på ett naturligt och bra sätt. Behöver man alltid berätta exakt hur konstnären tänkte till barnen eller kan man fokusera på någonting annat? Dessa två verk strå Astrid runde saxegaard för.

Efter det spanade vi in Kari Steihaugs tolkning av en tråd i tiden. Ett verksbestående av gamla yllekläder som del visst dragits upp för att sedan förena alla trådar till en tavla. Fokus låg på att se individen bakom alla plaggen att allt har sin historia och sitt värde. Men även ett kritiskt förhållningssätt till vår slit-och-släng  kultur. 

Aurora Passero jobbade helt med ett ett material som till hundra procent härstammar från olja. Hon väver draperier. Även här låg fokus havet och närheten till havet. Havet är en väldigt central del av norrmännens liv upplever jag.

Jag var själv mest fascinerad av alla pallar i verkstäderna. De var liksom fina på ett fult sätt tyckte jag. Alla har de varit med om ungefär samma saker men ändå har de blivit så olika färgade. Så där som människor det finns ingen som upplever samma sak exakt lika. 

Såg även en utställning av Andy Warhol där han tolkade Munch.