Som en del av det stora pepparkakstestet konstaterade vi en i övrigt rätt trist dag att vi måste ju pröva på att göra egna pepparkakor de måste ju ändå bli de bästa. Eller?
Ja vi fick ju då ihop en alldeles fin deg. (Lite mera mjöl i och den hade varit perfekt lixom.) Det blev en deg a´la Björn, Ica och Cecci.
Så en mulen tordagkväll samlades vi en hög BI:are för att nå jakten på den perfekta pepparkakan.
Det var full rulla i köket.
Det blev både den ena och den andra sortens pepparkakor. Jag var löjligt förtjust i Hattifnattarna och Sniff. Jag är i övrigt bäst på att laga Sniffar. Lyckades redan på första försökte!
O så garnera vi dem. Tyvärr räckte glasyren bara till hälften av kakorna och vi sörjde en liten stund över detta faktum. ( Egenligen tror jag att de flesta var rätt glada över det, för ingen skulle ha orkat garnera resten)
En som inte tog det allt för stressigt var Fred. Han var mest på jakt efter pepparkakssmulor och någon som kunde skrapa om honom en stund eller två.
Sa jag ren att Hattifnattarna var favoriter. Okej bra. Var redan rädd för att ni glömt det!
För de e ju lixom bara mycket coolare än hjärtan och stjärnor.
Det uppstod även litet av ett mysterium. Kort sagt kan man väl konstatera att det fans en Sniffsabotör bland oss. Vi har efterlysning och spaning på så månne den skyldiga inte åker fast snart!
Det stora pepparkaksbaket avslutades med glögg och pepparkakor (Överraskad?) och i ärlighetens namn vet jag inte ifall vår vetenskapliga undersökning gällande perfekta pepparkakor fortfarande pågår eller om det är ett avslutat kapitel. Det återstår att se!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar