Pampasveckan börjar lida mot sitt slut för min del nu. Kort sagt kan man väl säga att den bjöd på många skratt, lite tårar, kära återseenden, dålig humor o massor med chill o dans.
som oftast hittade vi oss själva på stationsgatan med strid om sångval. Den stora frågan var egentligen hur länge får man lyssna på en sång?
Efter det förflyttade viss oss norrut, bland ett brokigt gäng människor med en härlig stämning. Och en sak blev åter klart pre-pampas e årets bästa sitz!
Jag har sällan skådat en människa så lycklig av att hitta en städskrubb!
Med en alldeles för tidig väckning för en freda drog vi sedan vidare till torget och fortsatte det egentliga firandet. Olympiader blandades med kinamat och djupfrysta fötter.(ungefär här gömde ja att använda min kamera därför får det fortsatta firandet lysa tomt)
Men en sak är säkert korv,ägg och bröd har sällan smakat lika bra.
i en lokal fylld med trötta men nöjda o glada människor! Silliz var ordet!I`m so happy....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar