Han hoppade glatt omkring i plogvallen så som han brukar gör en djupdykning här och en annan där allt för att fånga de mest intressanta sakerna. ( brukar vara ett löv, en kork eller liknande) Men mittiallat som han hoppar omkring håller inte snön honom längre ( borde ju ha tänkt att de ha varit vart o så....) och han faller med ett plums ner i diket.
Allt gick som tur bra o jag lyckades få upp honom ur diket! men ja har nog aldrig varit så rädd att förlora honom! ( jag vet hundar kan simma men tror ni man tänker på det då?)
Nu ligger vi här i sängen och myser och hans lilla simmtur verkar inte ha tagit honom så hårt ( hoppas verkligen att han inte blir förkyld nu!) Han älskade hundrastgården i alla fall så de va bra och de var ju därifrån vi kom så :)
2 kommentarer:
stakars små krypen som måste simma :)
Jag vet! Det e synd om honom! :(
Skicka en kommentar